Äntligen vår

Först skrev jag ingenting, sedan lika mycket igen.

Det har inte hänt så mycket här på bloggen på senare tid. Och nu när det äntligen gör det kommer jag inte på något fantasifullare än att visa att persikoträdet i växthuset blommar. Suck på mig...

Jag har säkert tänkt minst tusen tankar som är mycket bättre än detta sedan senaste blogginlägget, men inte en enda kommer till mig nu när jag har tid att skriva lite...



persikoblommor

Katterna är överallt!

Wow, vad det är roligt att ha katter!
De är överallt... kan man lugnt säga.

Felix på upptäcksfärd i badrummet.



Lisa uppe på en dörr!



-Matte, vi hjälper dig packa.
Så till den milda grad att lampskärmen hamnade på sniskan.


De är så charmiga att det knappt kan vara sant.



Tomtar överallt!

De som besöker oss i juletider brukar tycka att vi har många tomtar. En gäst räknade dem till och med. 79 fick han det till.
Jag tycker inte alls det ser ut som om vi har många tomtar. På ett ställe gjorde vi ett "snögubbe-landskap" och där kanske det blev lite tätt bland dekorationerna, men inte annars.

.

Så jag räknade också, jag som vet vart de finns. Räknade och räknade. Och räknade.

250 tomtar är det.
Det låter mycket, men det ser inte så ut.



Läste ett reportage om en som har 2000 böcker och det framstod som ovanligt många. Jag tyckte inte det. Så jag räknade hur många böcker vi har också. 606 stycken. Så nu tycker jag att 2000 böcker är många.

Bonus-fakta: Vi har även 69 fotoalbum!

Som hund och katt...

Numer har vi både hund och katter i huset, och både sambon och jag skrattade hejdlöst åt dessa historier som han fått på jobbet. De bevisar verkligen skillnaderna i djurens sinnelag. Katter är mer självständiga, och hundar ibland ganska dumma.
Vill bara förtydliga att det inte är just vår hund och katter som skrivit denna dagbok, även om jag tror mycket stämmer överens även med dem.

HUNDENS DAGBOK:

07.00 - Tjohoo, en promenad. Det är det bästa som finns!
08.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
09.00 - Tjohoo, ungarna är uppe. Det är det bästa som finns!
12.00 - Tjohoo, leka i trädgården. Det är det bästa som finns!
14.00 - Tjohoo, åka bilen. Det är det bästa som finns!
15.00 - Tjohoo, ungarna kommer hem. Det är det bästa som finns!
16.00 - Tjohoo, leka med en boll. Det är det bästa som finns!
17.00 - Tjohoo, matte och husse kommer hem. Det är det bästa som finns!
18.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
20.00 - Tjohoo, bli kliad på magen i soffan. Det är det bästa som finns!
22.00 - Tjohoo, sova i mattes och husses säng. Det är det bästa som finns!


KATTENS DAGBOK:
783:e dagen i fångenskap...
Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker. De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat.
Det enda som håller mig igång är hoppet att jag en dag ska lyckas rymma, och den milda tillfredsställelse jag får av att klösa på möblerna. Imorgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt.
Idag misslyckades jag än en gång med att döda mina kidnappare genom att försöka fälla dem med min kropp.Jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna. I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans, framtvingade jag en hårboll i deras favoritfåtölj. Kom ihåg: lägg en på deras säng.
Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag är kapabel till, så att de ska gå runt i ständig skräck. Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullande om vilken duktig kissemiss jag är. Saker och ting går inte som planerat.
På kvällen dök deras kumpaner upp för någon sorts sammankomst. Jag blev placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften av deras mat och höra brottstycken från deras kriminella planer. Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererade till som ’allergi’. Jag måste komma underfund med vad detta är så att jag kan använda det till min fördel.
De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte anförtro mig till någon av dem inför risken att någon tjallar. Hunden släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt. Han är uppenbarligen efterbliven.
Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör. Han pratar med våra kidnappare regelbundet, och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda steg jag tar. Tack vare sin placering i metallrummet är han för tillfället i säkerhet. Men jag kan vänta.
Det är bara en tidsfråga innan mina planer infrias...

Skogsbruk



Här ska ett par tusen granplantor sättas under april-maj. Det ska bli roligt! Tror jag, Kanske kan bli något enformigt är jag rädd, men så länge man är i gott sällskap gör det inget.
Från backkrönet bör det bli fin utsikt också, gärna precis när lövträden börjar slå ut. Granar lever inte ett lika upphetsande liv eftersom de ser lika dana ut hela tiden. Fick en fråga en gång, hur ofta granar byter barr. Aldrig, svarade jag. Så de barr som tappas tappas.
Och för er som känner till skogsmark i min närhet, så är det Timmerdalen på bilden. Inte så som ni sett den de senaste 60-70 åren va? Och nu kommer det dröja lika länge tills det ser ut så igen.
Skogsbruk är ett långsamt brukande, och det är säkert därför det är så skönt.

Därför blir jag förbannad varje gång det ser ut såhär när skogsmaskinerna dragit fram:


En meter breda och säkert lika djupa stora sår i skogen. Spåren blir som diken som ni ser, och inte ett enda annat fordon kommer någonsin kunna ta sig fram på den vägen igen om man inte häver i ett par stenmurar i varje spår. Och stenmurar är förbjudet att röra i dag, så det blir till att ta med sig kanoten nästa mång man ska fram här...
Häst ska det vara om skogsbruket vore riktigt hälsosamt.

Årets bästa julklapp är...

... utan tvekan de två unga kissarna Lisa och Felix!
Och av en slump verkade de trivas under granen bland de andra klapparna som skulle delas ut på julaftons kväll. Då hade de små liven bott hos oss i ett dygn.




Till helgen blir det en omgång julfirande till, med min del av släkten. Det enda som skulle kunna slå de här fyrbenta och spinnande julklapparna är en trisslott med miljonvinst på.

Snart är det jul här i vårt hus...


Granen på väg hem!
Fantastiskt vinterväder den dagen, som tyvärr kommer vara borta på själva jul. :-(



Röda rummet på gång...
Ja, det är rött året runt. Nej, det är inte samma gran som på bilden ovan.


Tomtens verkstad har en filial hemma hos oss.


Snögubbar är mitt favorit-julpynt.
Här några som vinkar till matgästerna från farmors gamla porslinsblomma.


Husets vackraste kakelugn redo att fira jul.


Och så har vi en tomte som inte är som alla andra tomtar...

Jag vill ha mer jul!

Jag blir full i skratt varje gång jag hör Adolphson och Falks jullåt. Den handlar nämligen om mig.
Jag anser mig själv som en sparsam person som tänker på jordens resurser innan jag handlar för mycket.Visst tänker jag på det även vid jul, men då är det som om allt jag sparat in på under året går åt.
Här kommer låttexten:

MER JUL

Text: Anders Falk

Jag är en lugn person
med takt och ton
måttfull och balanserad.
Jag är tyst och still
och det ska mycket till
innan jag blir exalterad.
Men jag har en last
som håller mig fast
i ett järngrepp varje vinter.
När året är slut
och snön ligger djup
och slädarnas medar slinter.

Jag vill ha mer jul.
Ge mig mer jul.
Jag vill ha mer jul.
Ge mig mer jul.
Tusen stjärnor som tindrar,
glitter så långt jag ser.
Av juleljus som glimmar,
vill jag ha mer.

En show glöms bort
om den bara visar opp
effekter som man knappast anar.
Så ge mig trettio grader kallt,
tomtar överallt
och en skog av gröna granar.

Jag vill ha snötyngda hus,
tusentals ljus,
kulörta kulor i drivor,

bjällerklang
som ackompangemang,
på alla julens skivor.

Jag vill ha mer jul ...

Ge mig en svårknäckt nöt,
sötare gröt,
djupare dopp i grytan,
glittrigare glim
och grötigare rim
och mer Arne Weise i rutan.
Jag vill ha rymligare säck,
segare knäck,
fetare fläsk från grisen,
krimsigare krams,
längre långdans
och raskare räv på isen.


Jag vill ha mer jul ...

Jag vill ha mer, mer.
Ge mig mer, mer.
Jag vill ha mer, mer.

Copyright © 1984 AIR Chrysalis Scandinavia AB

Allra mest vill jag ha snötyngda hus, kallt ute och familjär värme inne. Och någon jul i framtiden ska det bannemig bli långdans som går genom fyra rum, ett kök och en hall! Varför annars ha ett sånt här hus? Det ska bli jul som i Bullerbyn något år!

Rosor i oktober

19 oktober.
Rustar trädgården inför vintern.

Vad tusan? Denna fullt blommadne jättevackra ros omgiven av tre stora knoppar ivriga att slå ut
dyker upp framför ögonen.




30 oktober
Hah!

Naturen tar tillbaka makten över sig själv. Och vackert blev det ändå!






Äpple någon?


En sådan här laddning skulle vi kunna göra varannan dag. Jag vet inte vad sorten heter men den är mjuk och inte så god att äta rakt av, enligt min smak, utan tas omhand för att bli paj, kräm och annat under hösten och vintern.

När vi är klara med detta "gula" träd har vi mer att vänta...





Här har vi två andra favoriter från trädgården:

Björnbär.


och en lilja av något slag som doftar underbart!

Auktions-vecka

En veckas semester. Från början hade jag tänkt åka till Göteborg för att shoppa sista helgen, men nu behöver jag kanske inte shoppa så mycket där. Efter att ha lusläst lokaltidningarnas annonssidor hittade jag annat att lägga pengarna på. Mitt egenhändigt ihoppusslade auktions-schema ser ut som följer:

Måndag: Visning inför torsdagens auktion kl 15. Kl 16 avresa till auktion vid Vättern.

Tisdag: Auktion i en idrottshall i närheten.

Onsdag: Auktion i Lidköping, men dit är det så långt så dit åker vi inte.

Torsdag: Auktion för det jag tittade på på måndagseftermiddagen.

Fredag: Avresa till Göteborg.

På måndagsauktionen köpte jag en stor matta för 275 kr, ett kaklat bord med svängda ben för 50 kr, 2 jättefina tavlor som hör ihop för 160 kr samt ett gäng större utomhusblomkrukor (en likadan som vi redan har) för 25 kr.



Eftersom det tok-regnade under måndagsauktionen kan kameran ha blivit något vattenskadad, så därför verkar det vara kondens i den så bilderna är suddiga/immiga. Sorry för det.

Rättvisemärkta rosor

När jag hade namnsdag nyligen kom min kära sambo på den briljanta idén att köpa en bukett rosor till mig. Och inte vilka rosor som  helst, utan rättvisemärkta.
Inte nog med att de som odlat dem får bättre betalt och bättre levnadsförhållanden, rosorna har fantastisk kvalitet. Blommornas rötter (där kronbladen sitter ihop med stjälken) var fasta och fina när jag fick buketten. Nu har det nästan gått en vecka och först nu har de slagit ut ordentligt. Och titta så vackra de är!


Vasen är från Indiska, ifall det intresserar någon.



Titta vad Harry hitta´...



Detta "lilla nätta" getingbo hittades när innertaket på vår veranda började tas ner.
Den som jämför med pärlspontbrädan inser att getingboet är minst 40 cm i diameter, kanske en halvmeter.
Som tur var var det övergivet. Att ge sig på getingar med kofot är inte så bra...




Någon tidigare ägare har bytt halva verandataket.
Men innanför det satt masonitskivor som förstörde hela atmosfären. Och så högt i tak det blev när de togs bort!

Vi är på jakt efter fuktskador. Än så länge har vi inte hittat något alarmerande, men eftersom det droppar in när det ösregnar så måste det vara något fel någonstans.

Dagens i-landsproblem I och II

    
Gurkplantornas blad har fått samma färg som Sahara
och persikoträdets löv är lika pigga som de i Sahara.


Del I: Jag har ett växthus
Just när det börjar bli fint inne inser jag att det har försummats ute. I växthuset har det blivit så mycket spinn att en kattfarm hade legat i lä. Så går det när man inte hinner gå och vakta så mycket som man borde. Har sprayat såpavatten så det kommer dofta i flera dagar. Och dränkt myror så till den milda grad att jag funderade på att leta upp någon kullinarisk indier att sälja dem till istället.


Del II: Jag har ett hus som hunden kan kräkas i

Och när vi stånkat upp den sista dörren från källaren till tornrummet för att hänga upp den så den får rätta in sig i leden efter att ha legat ner ett tag, går ryktet om att vår hund kanske har spytt lite. När en alfa-rottis "spytt lite" är det lagom för en halv rulle papper att ta slut. Dessutom är detta gamla hus begåvat med härliga sprickor mellan golvbrädorna, så även halva tops-paketet gick åt för att sprätta fram delar av spyan igen.

Detaljer faller på plats


Nu börjar det likna nåt.
Små små detaljer faller på plats...



Ibland hittar även en blind hörna guldkorn.





Eventuellt ska lampan få något att stå på så småningom.
Eventuellt ska dörren få tillbaka sina handtag när den har grundmålats en gång till,
slipats en gång till och fått sin slutfinish.
Eventuellt kommer hunden inte se så trött ut i framtiden.
(Vi misstänker att han blivit smått drogad av all målarfärg som han mer eller mindre frivilligt vistas i allt som oftast)


Slipa, måla, slipa, måla...

Slipa, måla, slipa, måla, slipa, måla, slipa, måla, slipa, måla, slipa, måla, slipa, måla, slipa, måla, måla, måla måla, måla, måla...

Life goes on. Just nu är vi inne i en ganska tråkig fas av renoveringen. Alla dörrar utom en är skrapad och vi har slipat, målat grundfärg, spacklat, målat guldfärg igen. Och mitt i allt upptäcker vi att det är lika bra att göra samma procedur med golvlistorna som med dörrfodren. På´t igen bara.

Ikväll kommer vi förhoppningsvis bli klara med de 4 dörrarna och fem dörrfodren i "tornrummet". Den femte dörren ligger fortfarande på undantag i källaren. Men den ska snart få sig en rejäl omgång också.
Vi ska måla guld i spegelramarna på insidan av badrumsdörren. Hoppas det blir så fint som jag föreställer mig.
Det enda roliga är när det blir klart, varje liten detalj.
-- Ja, nu är denna sidan klar!
-- Ja, nu är övre delen av dörrkarmen klar!
osv...

Sedan är det bara att fortsätta i det vinröda rummet. Där är det bara 3 dörrar kvar, men den ena är inte skrapad ännu.

Slipa, måla, slipa, måla, slipa, måla, slipa, måla, slipa, måla, slipa, måla, slipa, måla, slipa, måla, måla, måla måla, måla, måla...

Jättefint!

Före:



Efter:



Och resten av rummet blir vinrött.


Men det är en del kvar att göra på dörrar, karmar och dörrfoder.


Högtflygande planer




Vår flaggstång var inte så snygg. Den såg mest ut som en giraff...


... så det var lika bra att ge sig på den också när liften ändå var hemma.



Vilken tur att inte alla fåglar sket i vårt nymålade.
Då hade vi åkt upp efter dem och målat vita fläckar på dem också!

Att komma upp sig...


Det finns olika sätt att komma upp sig i världen...
 
Ett är att måla om taket på tornet på sitt hus.
Det var jätteroligt!





Så här såg taket ut (delar av det uppifrån) innan vi började.



Vi hyrde en lift som når 15 meter upp och kan vinklas åt alla möjliga håll.
Det visade sig räcka bra.



Min sambo tycker så mycket om att städa att han sopade en
rejäl omgång på taket efter att vi skrapat det riktigt ordentligt.



När all rostskyddsfärg var på plats såg det ut som om tornet fått en röd toppluva.



När vi målade på det första lagret med svart plåtfärg passade vi på att göra
ett litet hyss också, men det vet ingen som inte var med eller som sett denna bild.
För nu är hela torntaket svart!

Så fort vädret stabiliserat sig (det är inte bra med regn när man målar utomhus och framför allt inte tak) ska vi måla det sista lagret och sedan inte göra nåt mer åt det de närmaste 10-15 åren!



Här är orsaken...

... till att det inte blivit så mycket bloggande på sista tiden.

image21
Detta skall förvaltas och just nu rustas upp litegrann.


image20
Ena gästrummet så gott som klart!
Minus dammsugaren vid fotändan och plus något på väggarna.
Det blir nog ett gäng masker från olika delar av världen.

image22

Kontoret är stort och rymligt, med dubbla datorer och "konferensavdelning".
Lite snåplock kvar att göra som ni ser.

image23
Det är på gång i växthuset. Efter att för hand ha rensat bort all kirskål upptäkte jag att det fanns jord i botten på växthuset. Till vänster om bilden står ett persikoträd och till höger två vinrankor, en gammal och en nyplanterad som ska säkra återväxten.

image24
Jovisst! Vi har rutiga blommor i trädgården.

Tidigare inlägg