Avskogning kostar mer än aktiekrisen
Trots att världens börser rasar på löpande band kostar förlusten av världens naturresurser mänskligheten minst lika mycket.
Det framkommer i en EU-rapport som syftar till att försöka utreda vad förlusten av världens naturresurser har för påverkan på världsekonomin, rapporterar Vetenskapsradion.
Enligt rapporten förlorar världsekonomin mellan en och tre tusen miljarder dollar per år bara genom att världens skogsområden ständigt minskar. Rapportförfattarna har uppskattat det ekonomiska värdet av vad naturen ger mänskligheten, bland annat genom upptag av koldioxid.
Källa: Naturvårdsverket
Biobränsle kan orsaka matbrist
FN:s livsmedels- och jordbruksorgan FAO varnar för att satsningen på biobränsle riskerar att orsaka svält. Samtidigt menar organisationen att de positiva effekterna av biobränsle är små.
Produktionen av biobränsle i världen tredubblades mellan 2000 och 2007. Det betyder att två procent av det bränsle som används i världen är biobränsle. Men det betyder också att jordbruksmark som tidigare använts för produktion av livsmedel nu används för att framställa biobränsle, något som FAO menar driver upp livsmedelspriserna och hotar att slå hårt mot de fattiga i världen. Dessutom hävdar organisationen att de positiva miljöeffekterna är små.
- Det utökade bruket och produktionen av biobränslen bidrar inte nödvändigtvis till en minskning av växthusgasutsläppen, säger FAO:s chef Jacques Diouf.
Subventioner och skattelättnader gör det också svårt för utvecklingsländerna att tjäna pengar på biobränslet och FAO kräver nu en utredning av biobränslepolitiken. Organisationen hoppas därmed att de länder som är pådrivande i frågan kommer att sänka takten på arbetet för att inte orsaka matbrist i världen.
- Den ökade efterfrågan på jordbruksprodukter för framställning av biobränslen kommer att pressa upp livsmedelspriserna under en längre tid, säger Diouf.
Källa: Naturvårdsverket
Jordens resurser slut för i år
Den 23 september tog jordens resurser slut.
Då inträffade "Earth Overshoot Day", den dagen då mänskligheten konsumerat allt som jorden förmår att producera under ett år.
Varje år beräknar den internationella miljöorganisationen Global Footprint Network vilken belastning mänsklighetens konsumtion haft på världens odlingsmark, betesfält, skogar och fiskevatten. Detta jämförs med hur mycket jordens ekologiska resurser klarar av att producera på ett år. Mellanskillnaden visar på vilken överkonsumtion som ägt rum.
I fjol ägde "överdriftsdagen" rum den 6 oktober och i år den 23 september. Fram till årets slut beräknas världens befolkning förbruka 140 procent av vad jorden klarar av att producera under året. Det innebär att det krävs 1,4 jordklot för att föda oss. Priset som jordklotet betalar för detta märks bland annat i ökande koldioxidutsläpp, krympande skogar, utfiskade hav och stigande matpriser.
Då inträffade "Earth Overshoot Day", den dagen då mänskligheten konsumerat allt som jorden förmår att producera under ett år.
Varje år beräknar den internationella miljöorganisationen Global Footprint Network vilken belastning mänsklighetens konsumtion haft på världens odlingsmark, betesfält, skogar och fiskevatten. Detta jämförs med hur mycket jordens ekologiska resurser klarar av att producera på ett år. Mellanskillnaden visar på vilken överkonsumtion som ägt rum.
I fjol ägde "överdriftsdagen" rum den 6 oktober och i år den 23 september. Fram till årets slut beräknas världens befolkning förbruka 140 procent av vad jorden klarar av att producera under året. Det innebär att det krävs 1,4 jordklot för att föda oss. Priset som jordklotet betalar för detta märks bland annat i ökande koldioxidutsläpp, krympande skogar, utfiskade hav och stigande matpriser.