Världens

I dag har det varit en dyr dag.

Jag borjade med att klippa mig for 70 kr och sedan kopa en poncho for 60.
Nar det var lunchdags blev det lyxrestaurang och lunchen kostade nastan som hemma, 66 kr.
Men sedan brakade det los! Biljetten till VM-kvalmatchen i fotboll mellan Bolivia och Colombia gick pa 140 kr. Det var inte fullsatt men mycket folk anda.

Nagra rader bakom oss satt Evo Morales. For er som inte vet vem det ar ar det Bolivias president. Nara honom satt den forre presidenten och pa raden bakom oss satt borgmastaren. Daremot fanns det inga laguppstallningar sa jag har ingen aning om ifall jag har sett 2010 ars VMs basta spelare utan att veta om det.

Bolivia ska vara valdigt daliga, men de var bra tyckte jag, med manga malchanser. Colombia ska dock vara battre, men forklaringen ar att colombianerna inte ar vana vid den hoga hojden sa de orkade inte. En anfallare gjorde en rusning fran mittplan till straffomradet och sedan hande inte sa mycket mer, till exempel.

Trots var "superdyra" biljetter var det cementsaten och det saldes frigolitskivor som sittunderlag. Det var dock mycket luft i dem och halvvags in i andra halvlek borjade benen somna...
Matchen slutade 0-0 och Bolivia jublade over in forsta poang. Vi forklarade for guiden och de andra sydamerikanerna som ar med i "vart gang" att vi i Europa har ett EM forst, och kvalet dit verkar ju ga sadar enligt tidningars natupplagor.
 

Nu ar det nagra dagar sedan jag horde av mig men det beror inte pa att jag var med i en turistbuss som stortat ner for nagot stup, som jag hort ryktesvagen fran Sverige. Har pa plats har vi inte hort nagot alls om den olyckan. Men det ar inte sa konstigt om det intraffat for en del vagar verkar nastan lite farliga. Det ar brant och saknar staket och sa ar det bara grus. Men med tanke pa vad forfaderna i dessa lander tidigare astadkommit sa ar det inte sa konstigt att de trots allt haller.

Nu ar vi tillbaka i La Paz i Bolivia efter en vecka i Peru. De sista dagarna har vi agnat at Titikakasjon, som ar enorm och varldens hogst belagna navigerbara sjo.

I gar var vi ute vid flytande vassoar. Det ar folk som flytt fran bergen som byggt byar ute i sjon med hjalp av vass. Vassen anvander de till allt, fran att ata till att bygga hus av. Vi fick smaka  och det sag ut som rabarber men smakade ingenting. Hela resans basta transport fick vi ocksa pa Titikakasjon. Det var pa en vassbat som roddes och allt var tyst och harligt. Som vanligt ar tystnaden det forsta jag saknar fran Sverige, men i natt bodde vi pa ett stalle dar det var tyst. I Copacabana for ovrigt. Det finns en ort som heter sa i Bolivia ocksa, men om cirka en vecka ar vi pa den kanda stranden i Rio de Janeiro.

I dag har vi akt bat till Sol-on (Isla de sol) som sags vara ursprunget till hela Inka-riket eftersom det var dar den forsta inkan (=kung) foddes. On hette tidigare Titikaka, titi= puma och kaka = rodbrun farg som nu har namngivit hela sjon. Vi vandrade lite pa on och det kandes att vi ar pa ganska hog hojd. Vi fick nagra vilt vaxande orter att lukta pa nar det blev jobbigt och jag vet inte om det hjalpte men vi kom runt i alla fall. Sedan lag jag pa taket pa baten pa vagen tillbakan och kan ha antagit nagot som liknar solbranna. Om det inte ar damm...


Imorgon har vi fri-dag vilket innebar att nagra av oss nog kommer att ga och titta pa fotboll. Bolivia moter Colombia i VM-kval. Men innan dess hoppas jag hitta en frisor som kan toppa haret. Det bor inte blir sa dyrt, far vi hoppas.

Jag ar sa trott sa trott.

I dag har vi varit uppe pa Machu Pichu och vi ville vara dar tidigt for att slippa alla turister. Det ar det dumma med manga av de platser vi besoker, att det alltid ar en massa turister ivagen...hmm.
Vi gick upp klockan 5 for att fa i oss lite frukost. Sedan blev det buss pa en slingrig vag och de hojdradda studerade bussens mittgang. Val inne pa Machu Picchu, som inte bara ar ett varldsarv utan ocksa nyligen utsett till ett av varldens sju underverk, var det jattebra vader. Enligt lokalguiden var det det basta vadret pa lange, men det kanske de sager till alla. Efter bara en kort stund brot solen igenom, en kollobri flaxade forbi och allt var fantastiskt. Forutom att jag pustade som om jag sprungit en mil av hojdskillnaden. Men det gjorde ju bara att man fick sta och titta en stund nar andan skulle hamtas ater.

Vi fick valja mellan att ga runt bland ruinerna eller promenera lite pa Inkaleden. Jag som hela tiden sagt att jag vill ga Inkaleden valde bort det helt. Det var mycket mer spannande att ga runt och fa reda pa vad som hant i Machu Picchu, an att damma ner sig ute i skogen som mest sag trist ut. Jag har tagit massor av bilder och till och med fatt nagra av resekamraterna att fota mig sa jag har bevis pa att jag varit dar.
 
I gar var det ocksa en harlig dag. Efter nagra timmars resa pa formiddagen till Aguas Calientes (byn som ligger narmast Machu Picchu) gick vi och badade i de varma kallor som givit byn dess namn. Det var riktigt skont! Jag badade i over en timma i det 35 grader varma vattnet. Eftersom en medresenar fyllde ar i gar bjods det pa ol i poolen. Perfekt! 

Klockan ar snart sju har pa kvallen och jag funderar pa att ga och lagga mig. Ska bara tvatta lite i handfatet forst. Vissa trojarmar har blivit utsatta for onaturligt stora mangder snor eftersom jag varit hopplost forkyld de sista dagarna. Men det gick over nar jag satt i solen i Machu Picchu i dag. Myggen halsade ocksa pa sa trots myggmedel har jag en bunt roda prickar pa benen.
 
Dags att tvatta bort inka-damm fran ansiktet och sedan somna tidigt.

Efter en vecka i Bolivia har vi nu kommit over gransen och in i Peru.
Flera timmars bussresa och sa fick vi ga over en liten bro och in i Peru dar nasta buss vantade. Vattnet under bron rinner ut i Titicacasjon som vi sag ett tag fran bussen. Det ar varldens hogst belagna navigerbara sjo.
Hur mycket storre an Vanern den ar kan jag inte saga eftersom jag inte vet hur stor Vanern ar.

Pa vagen mot gransen stannade vi vid ett gammalt tempel som var fran 1580 ar FORE kristus. Aldre an gatan alltsa! Solen sken men det blaste ganska kallt. Vi hade for ovanlighetens skull en engelsktalande guide. Annars har vi en svensk-spansktalande man med oss.

Nu ska vi ut och ata middag har i Puno, som staden heter. Imorgon blir det fler stenar att titta pa. Det har varit manga tusentals ar av "hogkultur" har i Anderna. Sen kom spanjorerna och forstorde det och nu far vi titta pa resterna.

Om nagra dagar kommer vi till Macchu PIcchu, men jag far inte vandra dit for det har varit strejk. Istallet far jag gora nagot annat, som en resekamrat sa. Sant. Det blir bad i varma kallor bland annat. Det ar nagot helt annat an svettas runt pa Inkaleden och ha svart att andas pa grund av den hoga hojden. Vi ar nu dock nere under 4 00 meter over havet sa det borjar kannas som vanligt.

Att aka tag pa det bolivianska hoglandet var lika harligt som att gora det i Vietnam. Det ar som att titta pa en film om vardagslivet som utspelar sig precis utanfor fonstret. Tyvarr satt jag pa skuggsidan av taget sa alla bilder har en morkare del och den oversta ljus.
 
I dag befinner vi oss i Uyuni som har varldens storsta saltoken som granne. Annars ar det en dod stad enligt guiden och alla som kommer hit gor det for saltoknens skull. Vi har okt runt dar hela dagen och ni kan gissa hur starkt ljuset ar nar 12 000 kvadratkilometer ar tackta med salt!

Jag har sett ut som en tont skulle jag tro, med stora solglasogon (de som ar moderna nu) utanpa mina vanliga glasogon och sa en sjal knuten ungefar som pa paskkarringar for att inte fa solsting. Till detta jeans och linne. Klockren turistutstyrsel! Jag tror och hoppas att jag tagit en del bra bilder. Det haftigaste stallet vi kom till var en o i saltoknen och pa den vaxte det enorma kaktusar. Kom pa att jag nog inte sett riktiga kaktusar forut. Detta med vit mark bakom och klarbla himmel. Jag kommer bli gruivligt besviken om det inte blir nagra bra bilder.

Chaffisen i jeepen vi akte med fixade lunch medan vi promenerade runt och till det serverades vin. Men inte en enda flaska vatten! Som rutinerad pa resefronten skvalpade det runt nagra halvlitersflaskor har och var i packningen... Bra att ha. Har eventuellt brannt mig lite i solen eftersom jag var sa smart att jag inte tog med mig den solkram for lapparna som min mor givit mig. Den gor ingen nytta i bagaget i La Paz...
 
Vi bor pa ett jattecharmigt hotell har men det ar kallt. Kallt som fan pa natterna rent ut sagt. Har bade lakan, 2 tjocka filtar och overkastet pa mig forutom pjamas. Det kandes lite som att talta nar vi vaknade i morse for det var varmt om kroppen men kallt om huvudet och nasan var som en isbit. Det finns inget element pa rummet men duschvattnet var kokhett. Skont. Pa andra rum hade det varit varmt men inget varmvatten. Sa kan det vara.
Imorgon ska vi skumpa fram sex timmar pa grusvag, men nar man reser med guide som vi gor nu har jag inte lagt pa minnet vad orten heter vi ska till, men det blir sakert bra.
 
Det ar ganska billigt att áta har. En filet mignon kostar ca 60 sek och en lunch kan man fa for 10-15. Guiden sager att det ar billigare att handla i Bolivia an Peru och Brasilien och det kanns som om packningen kommer okas pa redan nu tidigt pa resan. Priserna i Rio de Janeiro ar tydligen hogre an i Sverige.
 
Nu ska vi ut och fixa en kvallsmat. Det blir typ kex, bananer och lask eller vatten.

 
Dags att ga hem innan det blir morkt.